Ayiti, se pitit yon batay revolisyonè ki te long. Si ak seremoni ou byen kongrè Bwa Kayiman 14 out 1791 lan, lagè kont esklavay la pran yon karaktè òganize, men santiman revòl la te toujou abite chak grenn esklav. Anvan menm yo te kòmanse mawonnen, yo t ap souke kò yo nan bato ki t ap mennen yo bò isit. Ak Boukman ak tout lòt militan fanm tankou gason ki te patisipe nan moman solanèl la, mak fabrik enzireksyon an chanje. Li soti nan yon ‘’chak moun sove po w’’ pou li rantre nan yon lame òganize ak tout disiplin epi moral yon lit revolisyonè mande. Mas esklav yo, yo te rele nouvo lib yo, te fòme fòs prensipal lit la ki te toujou anfas ansyen lib yo ki te fòme fòs dirijan lit la. Pèp revolisyonè a ak viktwa sa a kreye yon peyi ak tout kontradiksyon klas ki te kòmanse mare depi lagè kolonyal. Rapò sosyal klas yo malgre yon mòd pwodiksyon tou nèf, pa te chanje anpil apre 1804.
Accueil > Démocratie participative > Collectivités territoriales
Collectivités territoriales
-
210 lane depi gran jeneral lame revolisyonè yo deklare Ayiti endepandan
8 janvier 2014, par Camille Chalmers -
FRAKKA denonse represyon ak zak kraze brize gouvènman Mateli Lamòt la kontinye fè kont moun k ap viv anba tant yo
19 février 2013Vandredi 15 fevriye pase a, jidepè Frantz Vertus alyas Tenmpla Akonpaye lapolis ak bandi ki te gen divès kalite zam nan men yo, debake nan kan Gaston Magon ki chita nan Maryani, yo bat moun, mèm timoun pran anpil kout baton, yo kraze anviwon 150 tant moun k ap viv nan kan an. Lapolis te tire anpil kout zam pou simen laperèz nan kan an, pou te pèmèt bandi yo mennen operasyon kraze brize a. Bandi yo menm pwofite vòlè lajan ak lòt bagay viktim yo te genyen. Apre zak tonton makout sa a, (...)
-
Haïti en chiffres, trois ans plus tard
13 janvier 2013, par PAPDAAuteur : Center for Economic and Policy Research
Nombre de personnes décédées lors du tremblement de terre de 2010 : plus de 217.300
Nombre de personnes jusqu’ici décédées à cause de l’épidémie de choléra introduite par les troupes de l’ONU en octobre de 2010 : plus de 7.912 [i]
Nombre de cas de choléra dans le monde entier en 2010 y 2011 : 906.632
-
Antèn Ouvriye - nòt pou laprès
18 décembre 2012Pòtoprens jedi 13 desanm 2012 Nòt pou laprè
Antèn Ouvriye voye yon mesaj solidarite byen fò bay pwofwsè lekòl kominal k ap fè grèv pou mande lameri pòtoprens peye yo 8 mwa travay. Nou pwofite denonse zak represyon lapolis fè kont pwofesè grevis yo.
Nan yon peyi kote moun ap mouri anba grangou, lavi a vin mil fwa pi chè, lameri Pòtoprens fè 8 mwa li pa peye pwofesè lekòl kominal yo. Nou kwè sa a se yon gwo krim otorite sa yo fè kont manman ak papa sa yo ki gen timoun ak tèt yo pou yo (...) -
Vyolasyon dwa moun deplase yo nan Pòtoprens
22 décembre 2011Kolektif pou defans dwa lojman, ki regwoupe divès òganizasyon, ladan yo FRAKKA, GARR, POHDH, PAPDA, denonse ak tout fòs yo, zak malonèt yon ekip 5 polisye ansanm avèk plizyè nèg ame fè, nan lannuit madi pou louvri mèkredi 21 desanm 2011 la, sou plizyè dizèn fanmi deplase ki t ap viv sou Plas Jeremi, depi tranblemann tè 12 janvye a.
Kolektif la te pran kontak ak responsab Meri Pòtoprens pou konnen dekiprevyen. Responsab Kominikasyon nan Meri a deklare : « Meri Pòtoprens pa mele ni de prè (...) -
Pourquoi de nouvelles relations sociales ?
16 novembre 2005, par AdministrateurDepuis quelques temps, un secteur socio - politique, revendiquant l’action citoyenne en Haïti, exprime sa « volonté de vivre ensemble ». Le groupe des 184 a publié un document où il a tenté de répondre à la question « Pourquoi un nouveau Contrat Social ? » Le document de réflexion soumis à la nation haïtienne comprend un préambule, la définition du nouveau contrat social, la méthodologie d’élaboration du nouveau contrat social et les objectifs de ce dernier.
Même inachevé, le (...)